Cinque Terre - Milano dag 7

Tisdag den 21:a maj




Vi vaknade vid halv nio denna sista semesterdag. Efter frukosten packade vi. Innan vi lämnade hotellet tog vi hissen högst upp för att titta på utsikten (19 våningar). Den var fin och vi konstaterade att Milano är väldigt stort, vi såg inte slutet på staden åt något håll. Vi vågade oss även ut på brandtrappan vilket fick det att kittla i våra magar när vi kikade ner genom gallret.

Utsikt över Milano från hotellet

Vi gjorde rätt för oss i receptionen och tog en taxi till Linate flygplatsen. När vi hade handlat taxfree, var det fortfarande gott om tid till planet skulle lyfta. Kina kom på att vi kunde sitta i Priorityloungen (tack för det Handelsbanken Platinum:). Där åt vi lite smått och gott och väntade på planet i lugn och ro. 

Carina i loungen

Flygresan hem gick bra och vi landade i tid på Arlanda. Vi konstaterade att det varit en fantastisk resa och att vi fått många fina minnen med oss i bagaget.

Klassisk KiCaMa pose på Arlanda

Insikter efter dagen:

• Milano är väldigt stort
• Borta bra, men hemma bäst (eller?;)

//KiCaMa genom Kina

Chingue Terre - Milano dag 6

Måndag den 20:e maj




Vi vaknade vid nio och gick upp och åt en god frukostbuffé på hotellet. Lite senare tog vi tunnelbanan till Doumo för att se domkyrkan och gå på shoppinggatorna. Domkyrkan var imponerande stor och vacker. Det tog över 500 år att bygga denna skapelse.

Domkyrkan i Milano

Sedan shoppade vi lite. Mest till ungdomarna hemma faktiskt men även lite till oss själva.

Carina och Maria ville åka upp och titta på utsikten från domkyrkans tak. Kina stannade nere på shoppinggatorna. När de kom ner åt vi lunch precis bredvid kyrkan på en uteservering.

Lunch i Milano

Vi fick ett bord i solen som sken varmt. Sen bestämde vi oss för att gå till fina gatan med alla märkesbutiker. Vi passerade Prada, Gucci, Hermes och you name it. Butikerna såg helt öde ut. Vi som hade hoppats få se modeller och annat modefolk trippa fram på skyhöga klackar! Sen gick vi tillbaka till mer normala butiker och priser.

Fina gatan i Milano

 

Vi gick in på varuhuset där vi tog en drink på takterrassen.  Sen åkte vi tunnelbanan hem och gjorde oss i ordning på hotellet. Vi hade bestämt oss för att ta oss till Naviglioområdet som består av kanaler för att äta middag. Vi tog tunnelbanan till S Antonio och frågade där om vägen. En tjej på cykel verkade säker på din sak och gav oss en vägbeskrivning som visade sig vara helt fel. När vi var inne i en matbutik för att handla vatten och frågade vi om vägen igen. Då visade det sig att vi var rätt långt ifrån vårt mål. Men en hjälpsam ung tjej som bodde i Naviglioområdet hjälpte oss. Vi åkte tunnelbana med henne i två stationer. Hon gratulerade till segern i hockey VM! Det visade sig att hon pluggade svenska och älskade Sverige!  Hon hade varit i Sverige en gång och ville absolut tillbaka. Rätt kul! Hennes svenska var riktigt bra även om hon sa att hon skämdes för att uttalet var så  dåligt (vilket inte stämde).

Vi får hjälp av Mia som älskar Sverige

Vi kom fram till slut och åt vår middag utomhus vid en kanal.  Maria tog risotto Milanese och Kina o Carina tog pasta.

Kl 23, 30 tog vi tunnelbanan hem och satt uppe en stund på hotellrummet och åt ost, marmelad och drack upp den sista Chiantin. Somnade gjorde vi strax efter ett.

Insikter efter dagen:

• Det är inte speciellt billigt i Milano
• Lita inte på vägbeskrivningar, ha koll på kartan istället!
• Det finns andra som tycker Sverige är coolt!

//KiCaMa genom Kina

Cinque Terre dag 5

Söndag den 19:e maj

 

 

 

 

Vi vaknade vid nio denna sista dag i Riomaggiore.  Solen sken så det blev frukost på balkongen med äggröra, yoghurt,  bröd, juice och kaffe. Gott. Precis när vi var klara kom en regnskur.  Vi diskade och packade och klockan 11 checkade vi ut och tog oss ner till stationen där vi köpte biljetter till La Spezia. Tåget gick 11,50 och vi var framme efter 8 min (definitivt bättre att ta tåget än taxi som tog längre tid och var dyrare). Vi köpte biljetter till Milano men upptäckte att vi satt i olika vagnar. Tåget var fullt fick vi veta. Då uppgraderade vi till första klass och fick platser bredvid varandra.  Köpte kaffe, croissant och öl till resan och hoppade sedan på vårt tåg.

Söt katt på stationen i La Spezia

 

 Tåget stannade i Monterosso, så egentligen hade det varit bättre att ta lokaltåget dit och åka därifrån till Milano. Tågresan gick på tre timmar. Vi läste och åt vår matsäck. Tåget rullade in på Milanos stora centralstation kl 15:40. Vi frågade om vägen och fick helt fel vägbeskrivning vilket gjorde att vi irrade runt ca en halvtimme.  Det visade sig sedan att vi bodde precis vid stationen men vi hade gått runt hela området.  Ja ja, lite skulle vi väl få vandra idag med!

Lost in Milano

 

Rummet var fint, vi installerade oss och gick sen ner till hotellbaren och drack spritzor vilket vi fick reda på att man måste göra här. Gott.

 

Kina som var badsugen gick upp på rummet och provade bubbelbadkaret medan Carina och Maria gick ut för att handla vatten m m. När vi var klara gick vi till en restaurang precis i närheten av hotellet.  Det blev pasta i vanlig ordning. Till det Chianti. Vi kollade läget i VM finalmatchen i hockey då och då. Det såg ut att gå bra och det gjorde det också. Sverige vann med 5-1 mot Schweiz:-) Det firade vi på en bar i närheten med bubbel och Yatzi. Sen tillbaka till hotellet för att sova. 

Vi firar guldet på Bar Central

 Insikter efter dagen:

• Det är bra att studera tågtabeller innan man åker
• Många gånger är det bättre att kolla kartan än att fråga sig fram 
• Sverige är bäst i världen på hockey :)

Cinque Terre dag 4

 

Lördag den 18:e maj

 Eftersom Maria förlorade gårdagens yatzimatch fick hon handla frukost idag. Det blev en god frukost på vår soliga balkong. 

Idag hade vi bestämt att gå den delen av led 2 längs med kusten som är öppen, mellan Vernazza och Monterosso al Mare. När vi gick i tunneln till stationen hörde vi tåget, vi sprang med guppande ryggsäckar till tåget som vi precis hann med. Vi hade våra ostämplade biljetter från igår som vi hoppades skulle gälla. Konduktören kom aldrig så det gick bra. Väl framme i Vernazza gick vi runt i trånga gränder, mysig liten by detta med. 

Hamnen i Vernazza.

En smal gränd i Vernazza.

Vernazza från vandringsleden mot Monterosso al Mare

Det kostade 5 euro per person att gå denna sträcka (vi hade precis sagt "här lär de aldrig ta betalt", när biljettkassan dök upp bakom kröken en bit in på leden). Kanske var det för att det var lördag som det var mycket folk ute och vandrade. Eftersom leden var brant och smal, kunde man bara gå i led efter varandra. Fick vi möte från andra hållet, var antingen vi eller de mötande, tvungna att vänta på en "mötesplats" för att på så sätt komma förbi varandra. Det gick inte att vandra fort och tur var kanske det för vi blev rejält svettiga av lutningen. Idag var det också sol till att börja med.

Även denna sträcka bjöd på många trappsteg, vi förundrades att vissa personer vi mötte hade flipflops eller öppna sandaler då underlaget var stenigt och ojämnt. Och vi förundrades också över att det var ett flertal äldre personer (nu pratar vi minst 70 år) och även några rätt små barn. 

Carina fotar Vernazza.

En fin stenbro innan Monterosso al Mare. 

Gott och blandat

Sträckan tog ca två timmar från by till by, hade det varit mindre folk skulle det nog inte tagit mer än max 1 tim och 30 min. Det började regna när vi närmade oss Monterosso al Mare och stenarna blev väldigt hala. Väl framme tog vi en öl och funderade på ifall vi skulle bada, men vi skippade det. Dels p g a regnet men också för att det var röd flagg och vågornas baksug såg läskigt ut. Istället åt vi focaccia och pizza på "ett hål i väggen" nära stationen. 

Tågperrongen i Monterosso al Mare.

Vi åkte tillbaka till Riomaggiore med 15,23 tåget, även denna gång med våra ostämplade biljetter. Men denna gång var turen inte med oss. In klev en bastant barsk kvinnlig konduktör som bad om biljetterna. Vi visade dem och hon spände ögonen i oss och talade om att nu blir det böter. Aj då. Men istället för att betala 50 euro var i straffavgifter fick vi betala 5 euro (förmodligen för att vi såg ut som dumma oförstående turister). Sen skrev hon protokoll på händelsen. Carina frågade om hon fick ta ett kort på henne, men det gick inte för sig. 

Den gula böteslappen...

Ja ja, ärlighet varar längst och tur är väl det. 

Tillbaka på hotellet drack vi kaffe och duschade. Sen handlade vi till vår Eurovision Song contest kväll. Pasta pesto och annat smått och gott. Innan vi gick upp för att laga maten, tog vi en Mojito på Bar Central och spelade Yatzi.

Vår hemlagade pasta pesto med caprese, skinka, kapris och bröd åt vi på balkongen. Precis när vi avslutat måltiden började det att ösregna, så vi fick snabbt plocka ihop. Sen satt vi i mat/TV rummet och kollade slutet på Eurovision Song contest. Danmark vann, Sverige kom någonstans i mitten med låten You och artisten Robin Stjernberg.  

Insikter efter dagen:

• Vandringskängor är bra att ha
• Det blir väldigt halt på stenarna när det regnar
• Ärlighet varar längst
• Sverige var inte bäst i Eurovision song contest

//KiCaMa genom Kina

Cinque Terre dag 3

Fredag den 17:e maj




Vi vaknade vid nio i vår nya lägenhet och åt frukost hemma i lugn och ro. Sen gick vi till tågstationen för att ta tåget till Corniglia. Av någon omogen anledning bestämde vi oss för att tjyvåka även idag och la upp en strategi för vad vi skulle säga om konduktören visade sig. Precis när tåget rullade ut från stationen kom konduktören. Vi fick bråttom att förflytta oss längre bak i tåget och klarade oss till vår station. Sen var vi överens om att det får räcka med tjyvåkning nu.

Vi klarade oss från konduktören denna gång...

Vi gick upp till byn som ligger 337 trappsteg upp från tågstationen! Byn var riktigt mysig med små gränder. Vi stannade till och köpte varsin sarong i en liten butik, grön till Maria, blå till Kina och gråsvart till Carina. Sen började vi vandringen till Volastra. Vi mötte ett par som sa att det tog ca 1 tim och 30 min dit och att det var en kraftig lutning. Det var det verkligen och vi var nu glada att det inte var mer än 17-18 graderna. Att vandra här mitt i sommaren är nog inget att rekommendera.  

Vägval en bit upp från Corniglia

Leden är mycket vacker och vi stannade ofta för att fotografera. 

Leden gick förbi ett hus med fin trädgård

Utsikt över Corneglia

På sina ställen var det väldigt smalt med stup på ena sidan. När vi mötte vandrare som gick i motsatt riktning fick vi stanna och släppa förbi varandra. 

Lutningen var brant på sina ställen

Vackra vyer på väg mot Volastra

Klockan två var vi framme i Volastra, ytterligare en mysig by. Här åt vi lunch på byns enda restaurang. Pasta med pesto, caprese och olika skinkor och korvar. Till det öl. Hur gott som helst!

Välsmakande lunch i Volastra

Efter en yatzimatch och ytterligare en öl vandrar vi ner till Manarola. Det tog bara 25 min och det var en relativt lätt vandring.

Vi går ner till tågstationen men det var lång tid kvar till tåget skulle gå så vi tog en kaffe i närheten. Sedan åkte vi på våra gamla tågbiljett hem till Riomaggiore. 

Cinque Terre dag 2

Torsdagen den 16:e maj

Vi vaknade strax efter klockan åtta. Regnet öste ner. Vi bestämde oss för att bara packa ihop och gå till vårt nya hotell för att sedan äta frukost. Promenaden dit var inte mer än ett par hundra meter, men vi var dyblöta när vi kom fram. Som tur var kunde vi checka in direkt. Den här studion var betydligt större. Den hade två sovrum, ett allrum, badrum och en stor balkong. Perfekt. Vi installerade oss och gick sedan ner till hotell Zorza och åt frukost. Där satt vi en lång stund och nyttjade även deras Wifi. Det regnade fortfarande när vi gick därifrån, men inte lika ihärdigt. 

Utanför hotellet i Riomaggiore, balkongen ovanför ingången var vår.

Mitt på dagen slutade det att regna. Vi gick upp till turistbyrån för att höra oss för om vandringsleder och för att hitta en vettig karta. Den inte allt för intresserade kvinnan på turistbyrån förklarade var leden till nästa by - Manarola - gick. Vi bestämde oss för att gå dit idag. Beskrivningen hon gav var inte den bästa så vi hade svårt att hitta ledens start. Men det gjorde inget för nu fick vi se hela Riomaggiore. Bl a var vi uppe i klocktornet där vi hade fin utsikt över hela byn. 

Utsikt över Riomaggiore från klocktornet

Sen hittade vi led 1 mot Manarola. Leden lutade rätt kraftigt uppför med många trappsteg i sten. Men sträckan var inte lång så vi var uppe vid vägen efter ca 20-30 minuter. Sen gick vi bilvägen någon kilometer. Precis efter tunneln gick vi ner till Manarola genom en vinodling. Vackert. 

På vägen mot Manarola

Naturens hjärta :)

Framme i Manarola gick vi runt och tittade. Byn var snarlik Riomaggiore, det vill säga också mysig. Även här drogs båtarna upp på gatan.

Hamnen i Manarola

 

Manarola

Vi åt lunch nere i hamnen, pasta och Caprese. Sen tog vi tåget tillbaka till Riomaggiore. Vi köpte inte några biljetter då vi av någon omogen anledning bestämde oss för att planka. Tågresan tog bara någon minut, och konduktören dök aldrig upp så det gick bra.

Blandade vyer 

 

Hemma i Riomaggiore gick vi upp till hotellet och duschade. Sen bestämde vi oss för att gå till hotell Zorza för att ta en drink (vi hade fått en drinkbiljett av hotellägaren som även verkade äga Zorza). Vi beställde in Mojitos som smakade mycket bra. Där blev vi sittande ett tag, sen gick Carina och beställde hämtpizza på La Lampara som vi åt i vår lägenhet. 

Drink på Zorza

Insikter efter dagen:

• Bra att vi tog med regnkläder
• Väskor i tyg är ingen höjdare när det regnar
• Italiensk mat är gott

Cinque Terre dag 1

Onsdagen den 15:e maj




Resan startade från Täby kl 07.15 och vi kom till Arlanda i god tid. Vi hann med en gokaffe och macka på Starbucks.

Gofika på Starbucks

 Sen gick vi till gaten och väntade... och väntade. Efter en stund kom flygkaptenen och meddelade att cateringbilen hade krockat med flygplanet! Verkligen otippat. Vi blev försenade en timma då de undersökte planet, sedan lät kaptenen meddela att det troligen skulle gå bra att flyga med planet. Kändes verkligen förtroendeingivande. Men iväg och fram kom vi. Väl framme på Linate flygplatsen i Milano delade vi taxi till centralstationen med två finansvalpar som var där i jobbet. 

Tåget från Milano gick 14.05 och anlände till La Spezia strax efter 17.00. Därifrån tog vi taxi till Riomaggiore där vi skulle bo i fyra nätter. Vårt hotell Alla Marina låg nere vid den lilla hamnen där hotellinnehavaren mötte upp oss. I hamnen fanns inga båtplatser så båtarna dros upp på land. Byn var otroligt charmig med hus i olika färger, smala gränder och en oemotståndlig doft av vitlök och olivolja. Flera av turisterna var amerikaner, men vi hörde såklart en hel del italienska, men också tyska, franska, svenska och norska.



Hamnen i Riomaggiore

Hotellet visade sig vara en pyttelägenhet med två sängar! Vi var ju tre personer vilket vi förklarade (vi hade bokat extrasäng men det fanns tydligen inte!). Hur som helst bestämde vi oss för att sova där en natt för att sedan hitta något annat boende.

Vi satte oss vid den lilla hamnen och tog en öl, oliver och lite nötter. Gott. Vi ringde Booking och förklarade läget och fick hjälp av en serviceminded tjej som hjälpte oss att avboka och föreslog två andra hotell. Vi bestämde oss för en studio för fyra som ändå var billigare än vårt nuvarande krypin. Vi gick dit och pratade med hotellinnehavaren som sa att det troligen gick bra att checka in redan på morgonen. Sen åt vi middag på La Lampara, en linguini vongole som var helt fantastisk. Till det drack vi ett lokalt rödvin som också var fantastiskt. Kvällen avslutades med Yatzi på balkongen. Vi spelade om vem som skulle få sova i den lilla soffan. Det blev Maria som drog nitlotten. Natten bjöd på ösregn och åska.

Insikter efter dagen:

• Det mesta ordnar sig
• Det är gott att leva:)